Det suger i magen på något sätt. Känns lite jobbigt för att vara riktigt ärlig...
Skulle vara skönt med lite miljöombyte...skulle vara skönt att få åka bort en sväng. Slippa tänka på all möjlig skit. Det är så frustrerande men den där ilande känslan som finns inom mej, vill göra det, vill inte göra det, kanske lider jag av någon typ av vinter depression. Vad vet jag?
Känns som om det inte finns någon direkt mening med någonting just nu, har banne mej inget alls att se fram emot. Känns som om man bara går och väntar och väntar. En evig väntan, men på vad? Jag blir toookig rent ut sagt. Det är växeln, univeristetet eller så går man hemma och skrotar, och väntar på att någon ska sluta eller vakna...döö trist, tråååkigt....fy sjutton. Är det här man kallar "trött på livet"? Som sagt, vad vet jag?
Jag vet EN sak, och det är att det bör ske en förändring snart och det illa kvikt annars "försmäktar jag på denna ö...".

Den här veckan kommer gå ut på att vänta på att jag ska jobba fredagkväll och lördagmorgon...och sen då? Nej jag pallar inte!