Man kan inte alltid känna sig på topp, men nu tycker jag att mina bottnar har övertag över mina toppar för tillfället. Tomma blickar, säger inte mycket, det är en sida, den andra sidan, ja, den har ni nog alla sett. Man kan jämföra den med övertrötthet. Eller så är det precis vad det är, hyper flumm.....
Vissa dagar vill man bara stanna kvar i sängen, glömma allt och alla. Har börjar förstå att jag inte är ensam om att känna så.
Bara resa bort, bort, lååångt bort från allt!!!!
Men om man intalar sig att det alltid finns de som har det värre, så blir man hård som flinta, och man klarar det mesta, mitt tips till er!!

Om man inte kan lita på den som står en närmast vem kan man då lita på?
Vågar man lita på någon alls?