Orkar inte...

Jag önskar så att man kunde vrida tillbaka tiden, till den tiden då allt var enkelt. Då man inte brydde sig om något alls, man bara levde och var glad, nästan hela tiden...
Just nu känns allt bara så himla meningslöst, skolan, livet, ALLT. Jag ser ingen anledning till att gå upp på morgonen längre, vill bara ligga kvar i sängen och dra täcket över huvudet...
Jag längtar så tills allt har löst sig, till vi har flyttat och sålt det här jävla huset, och allt kan börja flyta på som "normalt", men det kommer aldrig bli som vanligt igen, men det kanske kan bli bättre..

Jag hade lovat mig själv att aldrig mer va ledsen offentligt, men det gick ju som det gick, fölåt!!
Jag vet att folk hatar när folk gråter, jag har lärt mig det med åren, dom liksom tar avstånd, helst så ska man vara glad och le hela tiden, det är dom man blir omtyckt...

Stop crying, start smiling!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0